Historik

Historien om Stockholms stadsbibliotek tar fart 1928 i samband med öppningen av Stadsbiblioteket i korsningen Sveavägen/Odengatan. Samma år öppnar även flera stadsdelsbibliotek. Men historien börjar redan tidigare. 

Planerna på ett nytt stadsbibliotek i Stockholm dateras till år 1728. Då lämnade Andreas Geist, boksamlare och ekonomisk-politisk skribent, in en skrivelse till magistraten (dåvarande kommunfullmäktige). I skrivelsen erbjöd Geist sig att överlämna sin boksamling till staden och därmed lägga grunden till ett stadsbibliotek. Det skulle dock komma att dröja cirka 200 år innan Stockholm fick ett stadsbibliotek.

Tiden före Stockholms stadsbibliotek

Innan Stockholm stad tog ansvar för att organisera biblioteksverksamheten fanns det två olika slags bibliotek för allmänheten; församlingsbiblioteken och de så kallade arbetarbiblioteken. I Stockholm inrättas de första församlingsbiblioteken på 1860-talet och finns då i alla stadens församlingar. År 1866 grundas Stockholms läsesalong och 1882 öppnar arbetarebibliotek på flera platser i staden. År 1891 bildas Stockholms arbetarebiblioteks förening (ur Stockholms fackföreningsbibliotek) och 1901 har Stockholms arbetarebibliotek ett centralbibliotek och en söderfilial med sammanlagt 10250 band och 45311 boklån. 

År 1910 tillsätter stadsfullmäktige en bibliotekskommitté. Året efter öppnar Nordens första barn- och ungdomsbibliotek på Drottninggatan 65 på initiativ av den högerkonservativa politikern och bibliotekspionjären Valfrid Palmgren (1877-1967). Biblioteket finansierades av privata bidragsgivare och drevs delvis med ideellt arbete. Åren 1912 till 1920 var affärsmannen Josef Sachs, tillika NK:s grundare, en av barn- och ungdomsbibliotekets främsta finansiärer.

valfrid.jpeg

Valfrid Palmgren, foto: L Albert/Stockholms stadsmuseum.

 

ffe2564a-d308-4585-8a94-cc61db48baa1.jpg

Brev från affärsmannen Josef Sachs, foto: okänd/Stockholms stadsmuseum.

Stockholms stadsbibliotek tar form

År 1914 börjar bibliotekarien Margit Lamm arbeta på barn- och ungdomsbiblioteket på Drottninggatan. I oktober 1927 börjar Lamm arbeta på det nyetablerade Stockholms stadsbiblioteks barn- och ungdomsavdelning, där hon blev kvar fram till pensionen 1960. Margit Lamm efterlämnade en donation, Margit Lamms Minnesfond, som än idag ger barn- och ungdomsbibliotekarier vid Stockholms stadsbibliotek möjligheten att resa utomlands för att samla kunskaper, erfarenheter och inspiration i sin yrkesverksamhet.

År 1918 donerar Knut och Alice Wallenbergs stiftelse en miljon kronor (motsvarande över 30 miljoner kronor i dagens penningvärde) till bygget av ett stadsbibliotek. År 1920 upplåter Stadsfullmäktige tomt till bygget, 1924 upprättas kontrakt för grundläggningsarbeten och byggnad ovan färdig grund. Professor Gunnar Asplund utses till arkitekt. År 1928 står Stadsbiblioteket färdigt när det invigs den 31 mars och öppnar för allmänheten måndagen 2 april. 

Asplund 1938 Fotograf Okänd. Stockholms stadsmuseum.jpg

Stockholms stadsbibliotek, 1938. Foto: Okänd/Stockholms stadsmuseum.

Filialerna i Stockholms stadsbiblioteks barndom

På 1920-talet kunde stockholmarna låna böcker på Bryggargatans bibliotek på Norrmalm eller sitta i studiecirkelrummet på Värtans bibliotek. De filialerna är borta sedan länge, medan till exempel Aspudden haft ett lokalt bibliotek sedan dess och ända fram till i dag.

Kring 1930 hade två av arton filialer – och huvudbiblioteket på Sveavägen – en kortkatalog över hela systemets bokbestånd, medan de övriga bara hade en lokal katalog. En service som fanns på alla filialer var däremot bokleveranser med stadsbud från huvudbiblioteket, utifrån låntagarnas önskemål. Samma bibliotekskort gällde på alla bibliotek, då som nu, i ytterstad och innerstad. Besökte man en biblioteksfilial i centrala Stockholm fick man för övrigt gå en trappa upp, eftersom lokaler i gatuplan var för dyra. 

Många vill bli bibliotekarier

Öppnandet av stadsbiblioteket och biblioteksfilialer runt om i Stockholm ledde till nya arbeten - och konkurrensen var hård. I ett insändarsvar hösten 1928 råder biblioteksledningen unga människor att söka sig in på andra banor:

inga jobb mindre ny.jpg

Insändarsvar hösten 1928, ur Stockholms stadsbiblioteks jubileumstidning, 1978.

År 1948 etablerar Stockholms stadsbibliotek en egen biblioteksskola. Studentexamen var miminikrav för att bli antagen. Utbildningen blandade teori och praktik, och innehöll utlandsresor för att studera biblioteksväsendet i bland annat Moskva, Hamburg och Bremen. På slutet av 1970-talet slutade skolan att ta in studenter.

Stockholmarna rör sig

Under Stockholms utveckling har biblioteksplaner behövt ändras. Idén att öppna ett antal större biblioteksfilialer i ytterområdena höll inte när fler förorter började byggas. På 1940-talet hade invånarna blivit så utspridda att man istället valde att öppna fler och mindre bibliotek i förortscentrumen.

Under 1950-talets andra hälft tänkte man om igen. Att driva många små bibliotek hade sina nackdelar, bland annat att bokutbudet blev så litet att många låntagare hellre besökte större bibliotek i centrala Stockholm. Skulle det bli färre och större bibliotek, ändå? Det blev en kombination, med större bibliotek placerade i närheten av annan service, där många hade vägarna förbi. En stor enkätundersökning hade visat att ett bra och omfattande litteraturutbud var bland det viktigaste för låntagarna.

Vällingby bibliotek, 50-tal

Vällingby bibliotek, invigning, januari 1956. Foto: Okänd/Stockholms stadsmuseum.

Den första bokbussen – praktisk och personlig

Ett sätt att nå fler låntagare var att komma körande med böcker. 1953 togs Stockholms stadsbiblioteks första bokbuss i bruk, en Scania Vabis som rymde 2200 böcker. Den kunde köra till glest befolkade områden och även göra stopp på badplatser sommartid. En värdefull aspekt var också att bussens ”personliga och informella atmosfär” gjorde boklån enkelt för den som var ovan vid bibliotek.

Bokbuss, 1950-tal

Biblioteksbuss, januari 1953. Foto: Vimar Ericsson/Stockholms stadsmuseum.

Biblioteken som kulturcentrum

På 1960- och 70-talet blev det trendigt att betrakta biblioteken som kulturcentrum. De skulle ha programverksamhet, fungera som sociala mötesplatser och vara resurser för livslångt lärande. På barnavdelningarna, som redan erbjöd sagostunder, dockteater och film, skulle det finnas ännu mer kultur och även ”aktuell information” från tidningar, radio och TV. Samtliga bibliotek skulle vända sig till alla åldrar och barn och vuxna skulle använda samma entré.

Utöver bokhyllor och plats för evenemang var det önskvärt att biblioteken hade garderob, café med rök- och samtalsrum samt musikrum för individuell musikavlyssning via hörtelefoner (det vill säga hörlurar). För att ligga i framkant skulle biblioteket också erbjuda musik som biblioteksanvändarna kunde lyssna på hemma, genom lån av skivor och band, men man var beredd på att tiderna skulle förändras: ”Utvecklingen på distributionsteknikens område får här avgöra arten och omfattningen.” 

Ledordet för dagen var 'experiment'. Det skulle "finnas flera radioapparater att tillgå och eventuellt utlåning av diabilder” på ett experimentinriktat bibliotek, och lokalen skulle vara flexibel. Varför inte ändra färgsättningen då och då, med hjälp av billiga, utbytbara pappersgardiner?

Kontakt och samarbete mellan stadens små bibliotek (inhysta i ”kvarterscentrum”) och stora bibliotek (då kallade ”regionbibliotek”) var ett sätt att sprida resurserna: ”Per telefon (i framtiden kanske via effektivare telehjälpmedel) kan kvarterscentret stå i förbindelse med regionbiblioteket och de hjälpmedel och den expertis, som där finns till hands, och på så sätt erbjuda en avsevärd biblioteksmässig service.” 

Mot slutet av 1960-talet var besökssiffrorna från barn och ungdomar nedåtgående. Det föranledde mer utåtriktad och uppsökande aktivitet från biblioteket, och man började bland annat med besök på kollo och badplatser. Vidare infördes begreppet familjebibliotek, för att locka föräldrar att ta med sina barn till biblioteket. På några av stadens bibliotek slopade man även uppdelningen i barn- och vuxenavdelningar, något som dock mottog kritik och sedermera återställdes.

(Citat ur 'Bibliotek i storstad: utredning rörande Stockholms Stadsbiblioteks verksamhetsformer', 1972.)

Stadsbiblioteket i förändring – Hans Asplund tycker till

Eftersom Kulturhuset, som öppnade 1971, erbjöd kultur av många slag var det rimligt att Stadsbiblioteket fortsatte att fokusera på traditionell biblioteksverksamhet, men huset behövde moderniseras. Arkitekt Hans Asplund, Gunnar Asplunds son, gjorde en utredning som resulterade i tretton åtgärdsförslag. Tack vare åtgärdsförslagen är rotundans gallerier inte längre åtkomliga bara av personalen, utan biblioteksbesökare kan ta sig upp och ner via både trappa och hiss. 

Digitaliseringen

År 1988 får Stockholms stadsbibliotek sitt första biblioteksdatasystem (Dobis/Libis). Till en början omfattades dock bara de centrala enheterna. På 1990-talet tog digitaliseringen fart. Biblioteken utrustades med datorer och hantering av lån och bestånd effektiviserades.  År 1993 infördes bibliotekssystemet Stocken; ett digitalt katalog- och lånesystem. De kommande två åren datoriserades samtliga bibliotek och de manuella kortkatalogerna övergavs. Den 4 oktober 1993 började Stockholms stadsbibliotek med lånekort i kontokortsformat för första gången. 

Foto på artikel om bibliotekets nya lånekort

Tidningsutklipp och lånekort, 1993. Foto: Susi Holmgren

Internet kom till Stockholms stadsbibliotek sommaren 1995. Företaget Tele2 sponsrade med datorer, modem och trafikkostnader, och studenter från KTH demonstrerade internet på huvudbiblioteket. Intresset var stort och köerna långa. Samma år gjordes en inventering över antalet datorer som fanns inom bibliotekets organisation. Resultatet var 13 stycken.

I början på 2000-talet började Stockholms stadsbibliotek erbjuda möjligheten att låna e-böcker. I samråd med branschen och flera förlag togs ett standardpris om 20kr per e-bokslån fram. Priset är standard för svenska bibliotek än idag.

År 2016 lanserades appen Bibblix - stadsbibliotekets första digitala plattform för barn. Appen utvecklades av Stockholms stadsbibliotek i samarbete med Malmö stadsbibliotek, med finansiering från Kulturrådet. I Bibblix kan barn läsa böcker på surfplattor och mobiltelefoner. Appen finns idag tillgänglig i hela Sverige.
 

Bibblixlogga_Liggande_Green.png

Internationella biblioteket

I maj 2000 invigdes Internationella biblioteket av Drottning Silvia, i 'Annexet', en byggnad i anslutning till Stadsbiblioteket på Odengatan. I lokalen fanns sedan hösten 1996 stadsbibliotekets tidnings- och tidskriftsavdelning, IT-biblioteket (som sponsrades av Telia med 3 miljoner kronor per år) samt Talboksbiblioteket och Inläsningstjänsten - som Stockholms stadsbibliotek då bedrev i egen regi, med egna inläsare och studior. 

Internationella biblioteket etablerades genom en samverkan mellan Kungliga bibliotek, Stockholms regionbibliotek och Stockholms stadsbibliotek. Biblioteket byggde upp en stor samling av böcker på andra språk, som gjordes tillgängliga för bibliotek och användare runt om i hela landet. Hösten 2019 flyttades Internationella bibliotekets verksamhet till Kungsholmens bibliotek, och finansieras nu helt av Stockholms stadsbibliotek. 

Drottning Silvia på Internationella biblioteket

Drottning Silvia på Internationella biblioteket, Odengatan (Maj, 2000). Foto: Bosse Mattsson/Stockholms stadsbibliotek

Ständig förnyelse

Stockholms stadsbibliotek utvecklas och renoveras kontinuerligt och de senaste åren har bland andra Tranströmerbibliotekets, Bagarmossens biblioteks och Årsta biblioteks lokaler moderniserats, dessutom har Tensta bibliotek fått nya lokaler. De senaste stadsdelarna att få nya bibliotek är Östberga (2018) och Norra Djurgårdsstaden (2020).

Efter decennier av debatt och politiska överläggningar har planerna på ett helt nytt stadsbibliotek vid Odenplan skrotats. Istället har en omfattande renovering och ombyggnation påbörjats. Väggar ska målas, elektronik ska bytas ut. När arbetet är färdigt kommer mycket vara sig likt, men en stor förändring blir att barnavdelningen utvidgas till ett stort cirkulärt rum i byggnadens mitt, på entréplan rakt under rotundan. 

Hösten 2019 gjorde Bibi, Stockholms stadsbiblioteks nya robot entré. Framgångarna med läshund fick ringar på vattnet när biblioteket lät barnen prova på att läsa böcker för en interagerande robot. Projektet gjordes i samarbete med ett IT-företag och Bonniers. Vad kommer framtiden att erbjuda?

Välkommen att följa med på Stockholms stadsbiblioteks fortsatta resa!

Image20230922105525.jpg

Läsroboten Bibi, foto: Stockholms stadsbibliotek


Historiken - år för år

Vi har samlat fler historiska datum, inklusive de olika stadsdelsbibliotekens invigningsdatum, på en egen sida:

Stockholms stadsbiblioteks historik - år för år
 

Fotografier
 

Asplund 1939 Upphov Okänd. Stockholms stadsarkiv.jpg

Stockholms stadsbibliotek, 1939. Foto: Okänd/Stadsarkivet.


 

Asplund 1941 Fotograf Gallén, Börje. Spårvägsmuseet..jpg

Stockholms stadsbibliotek, 1941. Foto: Börje Gallén/Spårvägsmuseet.
 

Medborgarplatsen 2 Barn och ungdom 1940-tal. Fotograf Petersens, Lennart af (1913-2004). Stockholms stadsmuseum.jpg

Medborgarplatsens bibliotek, 1940-tal. Foto: Lennart af Petersen/Stockholms Stadsmuseum.
 

Medborgarplatsen Barn och ungdom 1943. Fotograf Petersens, Lennart af (1913-2004). Stockholms stadsmuseum.jpg

Medborgarplatsens bibliotek, 1943. Foto: Lennart af Petersen/Stockholms Stadsmuseum.
 

Asplund 1946 Fotograf Petersens, Lennart af. Stockholms stadsmuseum.jpg

Stockholms stadsbibliotek, 1946. Foto: Lennart af Petersen, från Stadsmuseum.
 

Asplund 1965 Fotograf Gram, Ingemar (1908-1986). Stockholms stadsmuseum.jpg

Stockholms stadsbibliotek, 1965. Foto: Ingemar Gram/Stockholms Stadsmuseum.
 

Asplund 1968 Fotograf Gram, Ingemar (1908-1986). Stockholms stadsmuseum.jpg

Stockholms stadsbibliotek, 1968. Foto: Ingemar Gram/Stockholms Stadsmuseum.
 

2000_42.jpg

Drottning Silvia besöker Internationella biblioteket, 2000. Foto: Bosse Mattsson/Stockholms Stadsbibliotek.
 

2000_38.jpg

Drottning Silvia besöker Internationella biblioteket, 2000. Foto: Bosse Mattsson/Stockholms Stadsbibliotek.
 

Uppgifterna är bland annat hämtade ur Stockholms stadsbiblioteks arkiv, Stadsarkivet, Stadsmuseet, Biblioteksbladet, Stockholms stadsbiblioteks filialer (1931) och Bibliotek i storstad : utredning rörande Stockholms Stadsbiblioteks verksamhetsformer (1972). 

Senast uppdaterad: September 22, 2023 at 9:53 AM